Vägen till förmögenhet, ett gott levende!
Postat av admin i aktier, ekonomisk, fonder, funderingar, medvetenhet, 11 september 2009
Det här är inte lätt att i korta ordalag beskriva. Kanske ska jag beta av det i olika inlägg. Jag gick en aktiekurs 1998, där vi fick fiktiva pengar att investera i aktier och vid kursens utgång vann den som hade investerat och fått bäst avkastning på sina pengar. Jag var yngst i gruppen med mina 24 år, och medelåldern låg på 45 och uppåt.
Kursen varade i 1 månad om jag inte minns fel och det betyder att för att få bäst avkastning på kort tid krävs en lite djärvare placering. 95% av alla på kursen placerade sina pengar 5.000:- i Ericsson, Trelleborg, ABB, Kinnevik, Pharmacia(som det hette på den tiden), Volvo, m.fl. Långsiktigt jättebra placeringar. Kortsiktig händer det inte mycket.
Jag frångick alla ”säkra” kort och investerade i 5 olika aktier, minnet sviker mig på en del, men Trelleborg, Bure, Rottneros och uppstickaren ett läkemedelsföretag ett litet sådant som jag tusan inte kan komma på namnet på. Företaget finns inte på listorna idag, kanske ombildat, uppköpt. Jag återkommer med namnet när poletten trillar ner. Hur som helst så vann jag kursens aktietävling och gick hem med finfina Föreningssparbankens vinster. 
*Lite ironi* Och det var rätt surmulna 45-åringar som tänkte vad kan hon den där lillsprätten som vi missat?
Deras placeringar hade ju klått mig med hästlängder om vi dragit ut på tävlingen i 10 år, men vi pratade en månad, då var det tänka kortsiktigt.
Den aktiekursen blev min inkörsport till min framtida fond och aktiehandel. Kruxet för mig var att jag placerade precis innan IT craschen 1999, och 2000 vet vi ju alla vilket roligt år det blev. Sen rullade mitt liv på i 190 knop, och visst kikade jag på mina fonder, aktierna hade jag mer koll på och gjorde småvinster hela tiden, men fonderna drösade ju rakt ner i backen. Och nu 11 år senare med facit i hand när jag kollar på dessa fondpengar inser jag att den uppgången, trots att jag varit duktig och bytat fonder för att hänga med den bransch som gått bra, har gått USELT! Räknar jag ut räntan på alla dessa pengarna kunde jag fått en fasen så mycket bättre utdelning genom andra placeringsalternativ däribland faktiskt även räntebärande papper. Ja, jag vågar till och med sticka ut hakan och säga att jag fått mer på räntan på mitt sparkonto. Dock inte dagens räntelösa sparkonto. Fondavgifterna äter upp mer av mina pengar än vad jag är intresserad av.
Men hur kan det vara så? Fonder och aktiefonder är ju sagt att det ska gå mycket bättre än något annat. Ja, och med rätt kunskap, d.v.s om jag där inte låtit mig luras av att bankerna ska sälja sina egna fondportföljer = höga avgifter = deras inkomster, så hade det gått mycket mycket bättre.
Bankerna säljer ”bara” det som genererar pengar till dem. Det säger sig själv. Om jag suttit på bank och jag får så mycket procentuellt av att sälja bankens fonder, visst tusan hade jag sålt in det och inte dem andras fonder som inte ger mig ett öre. Det är ju säljarna provision. Förlåt rådgivarnas. Ja ni ser!
Inte sagt att det är dem bästa fonderna. Inte alls. Ju mer folk som köper fonder som är deras egna, ju mer pengar får dem. 1% av mitt sparkapital i fondavgift varje år, och lägg då sedan på en säljavgift courtage när jag byter fond. Courtaget kommer man ju aldrig ifrån, varesig på fond eller aktieköp. Men när jag började handla aktier på föreningsparbanken kostade courtaget 200:- Det var svindyrt! Nu har jag mitt aktiekonto på Avanza och betalar 99:- per genomförd handel. Tror faktiskt tom att det var billigare under ett tag för några år sedan. Men det kan också vara svikande minne.
För att inläggen inte ska bli för svår roddade tar jag andra tankar i nytt inlägg!
Fattig eller rik(?)
Postat av admin i Arbetslös, ekonomisk, funderingar, medvetenhet, sälja, slöseri, utgifter, 03 augusti 2009
Vilket är egentligen BÄST?
Det har jag tänkt på mycket. Är det verkligen bättre att vara rik på pengar?
Jag har ju haft mycket tid på mig att gå hemma och fundera. Okej, det blev inte mycket funderande mitt första sjukår i utbrändhet 2007/08-2008/08. Då kämpade jag för livet. Eller kanske var det så att jag kämpade emot med min sjukligt stressiga livstil och kroppen kämpade för livet. JO så var det nog. Hursomhelst. Jag tänker inte dra hela FK historian utan vi kan konstatera att fröken Smith är arbetslös. Rehab arbetslös.
När kroppen började finna sin väg tillbaka började även tankarna om pengar, om livets värden, livstil m.m. Jag införde köpstopp januari i år. Och det av en anledning. Jag har numera en ändrad livssituation och det krävs en hel del.
Och för att jag ska kunna behålla barnens trygghet i form att bo kvar i vår hyresrätt, betyder det enormt slimmad budget. Indragningar på alla håll så hårt som det bara går. Exempel på detta är;
- Tvätten hänger jag ute om vädret tillåter, annars inne på torkställning. Torktumlaren används enbart om det är kuddar och täcken eller tjocka jackor som kräver tumling. Jag spar energi genom att inte tumla.
- Bakar mitt eget bröd och kakor. Istället för slösa närmre 20:- limpan(som dessutom är fullt med tillsatser) bakar jag 2 limpor bröd för 6 kr. När jag ställer mig och bakar bröd ser jag till att baka allt annat som jag kan tänkas behöva när jag ändå dragit igång ugnen
- Lamporna är släckta helt dagtid, och bara tända just där vi är kvällstid.
- Jag köper inget nytt, jag återanvänder, finner nya användningsområden.
- Jag samkör alla mina ärenden. Inget köra hit och dit. Utan när jag åker då tar jag det samlat under en tur, för att spara på bensinen.
- Allt som är inom räckhåll och behagligt avstånd cyklar jag till.
- Jag har kollat över och bytat internet och IP telefoni leverantör och på så sätt fått snabbare och bättre internet och telefon till hälften av priset.
- Prenumerar inte på någon tidning
- Planerar mina matköp och matsedel efter vad som är på extrapris i mataffären och handlar varannan vecka. Där har jag sparat mest pengar kan jag säga.
- Köper inget hel eller halvfabrikat utan gör allting från grunden själv. Det är billigare och nyttigare och godare.
Listan kan göras mycket längre, men det ger en hint om hur livet ter sig när man som mig just nu är urfattig rent ut sagt.
Men nu när jag går hemma och är arbetslös, nu har jag tiden att baka mina bröd, laga mat från grunden, tvätta för hand om så behövs, för att spara pengar för det är ett nödvändigt måste.
När jag jobbade hade jag inte tiden, det blev bara köpt mat och mycket halvfabrikat och allt tvättades i maskin och tumling.
Fattig = spara pengar men slösa med tid
Rik/rikare = slösar med pengar för att spara in tid
Jag måste säga trots inga pengar och ett evigt vändande på varenda krona, trivs jag, jag mår bra, jag njuter av att få dona och HA TIDEN. Jag mår bra av att baka och laga maten och veta vad jag stoppar i mig och ungarna. Det är en njutning att slippa stressa, det är en tillfredställelse att äta det nybakta brödet direkt från ugnen. Barnen ser sin mamma i lugn och ro, icke stressande, dona och fixa i hemmet. Det gör dem väldigt harmoniska. Dem njuter, dem mår bra. Vi lyssnar på musik medans vi lagar mat, bakar och barnen leker. Vi pratar, vi skrattar och vi har roligt ihop. För jag är inte stressad trots ett ökat hemarbete som både bakning och icke slösande på energi tar, samt att hålla igång ett hushåll helt själv.
Jag vill ju självklart snart vara så frisk i min utbrändhet att jag kan börja jobba, men jag ser inte fram emot stressen, se barnen mindre, att inte HA TIDEN.
Det är dem små värdena i livet som är LIVET. Tiden är livet och så mycket mer värt än pengarna! Upplevelserna som man kan göra med tiden.
Just nu föredrar jag att vara fattig, för jag mår bäst så. Min hälsa är ju det viktigaste. Jag saknar inte pengarna ett dugg. Det enda jag bryr mig om är mat på bordet och tak över huvudet, för så länge jag har det är allting bra. Kläder har vi ju alla i perverst stora mängder som slängs för man inte gillar dem längre. Själv har jag mest tidlösa kläder som aldrig går ur tiden, så det behöver jag inte bekymra mig om, sen syr jag om, syr nytt utav ärvda tyger. Se det går ingen nöd på mig.
När jag väl börjar söka och hittar ett jobb så ska det vara ett jobb som jag kan släppa när jag lämnar arbetsplatsen, så när jag kommer hem är det bara det att tänka på. Stressandets tid är över för min del!
Att vara fattig måste inte vara något dåligt. Det kan vara en ynnest för många.
Ta det lugnt kära medmänniskor!
Ny omröstning är upplagd!
Det är väldigt intressant att utläsa att vi är många som sparar, och många sparar mer än 2.000:- i månaden. Nu vill jag veta i vilken sparform ni sparar. I omröstningen kan du välja fler än ett val.
För det är nu det hela intressanta kommer. Att se hur ni sparar. Att välja rätt sparform är helt avgörande för hur stor din pension blir. Och låt dig inte luras, det som är i grund och botten väldigt enkelt, ser marknaden till att krångla till det allt för att tjäna pengar på dem som blir alldeles kallsvettiga och som köper marknadsföringsbudskapen rakt av.
Majoriteten av alla som röstat sparar mer än 2.000:- i månaden. Fördelningen såg ut såhär:
0 = 5 st
>500 = 1 st
500 = 4 st
1000 = 2 st
1500 = 4 st
2000 = 2 st
<2000 = 25 st
Vi kör denna omröstningen nu i 2 månader, sen kommer min utlovade återkoppling till hela sparandet och sparformerna. För er som vill lära er mer redan nu idag, ska läsa;
Den boken är klockren! Det är inte så krångligt som alla som vill tjäna pengar på ditt sparande vill det att framstå. Finansiella rådgivare = säljare!!! Glöm aldrig det. Ju mer dem säljer och tjänar på dyra produkter ju mer i provision får säljarna(rådgivarna)
Men som sagt mer om detta senare.
Blockar igen(sälja på blocket)
Postat av admin i ekonomisk, köpstopp, prenumeration, Säljpotten, 10 juli 2009
Genom att jag hela tiden säljer barnsakerna efterhand som barnen växer ur dem, betyder det att jag köpt splitter nytt för halva priset och kanske tom mindre. Det är inte fy skam att veta att man har nya fräscha saker till barnen och att det egentligen inte kostade 3.000:- utan 1.500:- för det är det jag får igen när jag säljer det.
Dottern har fyllt fyra för ett tag sedan och nu passerade hon 15 kg gränsen för bältessolen i bilen. Samma som den 2 år äldre brossan har. Bältesstolarna är så mycket lättare att flytta mellan bilar och inte massa fästanordningar. Det är en befrielse att bli av med sådant som är urväxt och kunna få in mer praktiskt lättanvänt i detta fallet. Och annars bara sälja av och återinvestera till barnen av dem pengarna istället för nya. Gamla pengar blir nya. Gammalt åker ut, nytt in. Och man blir inte fattig. Man använder sakerna och pengarna väl.
Annonserna som är/var inne på blocket. Bilstolen hann ligga inne i 4 timmar sen hade jag köpare som kom och titta och köpte den. =) För dem pengarna fick dottern en ny bilstol. Och det kostade mig inte något. Eller hur jag ska säga.
Ståbrädan ligger ute och får väl se om det finns något intresse för den.
Köpstoppet rullar på som vanligt, men jag har varit enormt frestad på att köpa ett par röda träskor. Men jag har fått nypa mig i armen, stampa mig på foten, slå mig på fingrarna och berätta för mig själv. Lisa du behöver inga trätofflor. Glöm dem. Och jag har inte köpt några, men inte heller glömt dem. Men köpstopp är köpstopp och det är helt onödigt. Helt sant! Men attans vad snyggt med ett par trätollor.
Som en glad överraskning fick jag en prova på prenumeration på dagstidningen i min stad i brevlådan idag. Jag har ju inte överhuvudtaget råd att prenumerera på den, och det är ju alldeles förträfflig onödig kostnad när man har köpstopp. Men nu så, nu får jag tidningen gratis i 1 månad. Det tackar jag inte nej till. =) Morgontidning, hemmabakade mackor och kokt ägg på morgonen, det är härligt det. Livskvalitet.
Som jag ser fram emot det. Lite vardagslyx en liten tid. =) Man uppskattar det dessto mer också.
P.G Gyllenhammar
Det är helt korrekt att komma från en mycket lättläst, stundom väldigt komiskt rolig bok, till P.G’s bok ”Fortsättning följer”, var kanske inte det lättaste. Man var inkörd på fullständiga tokigheter, väntade på nästa roliga berättelse skulle uppdagas, så man kunde lägga upp ett asgarv.
Jag satte formligen dem första 30 torra sidorna av P.G’s bok i halsen. Det var skrytsamt, det var självgott, det var en rätt tråkigt rabblande om hans släkt, men det kom till att lägga grunden för att förstå vem P.G är och den han blev. Men som jag sa så märkte jag att han mjuknade någonting hände i boken. Ju mer inskriven han gjorde sig själv i boken dessto mer personlig karaktär blev det. Märk väl inga personliga väderingar alls. Det är det som gör honom så korrekt riktig och blir respekterad. För hans personliga åsikter håller han för sig själv. Om där ens fanns några var det inom områden som är mindre viktiga så att säga. Han har avhandlat allt i sina yrkesverksamma år från 70 talet fram till 2000-talets början. Alla uppdrag han haft, människor han varit i kontakt med och en del politik.
Jag som är helt ny i denna världen. Har aldrig läst en svensk näringslivs historia bok i hela mitt liv innan Refaats historia som följdaktligen ledde mig in till P.G’s bok. P.G har varit ett stort mysterie för mig för han har alltid varit lite i periferin för mig även om han förmodligen varit mycket i pressen(men då var jag i den åldern att nyheterna på TV inte intresserade mig).
Han är en stor man. En stor auktoritet. Har en enormt stor kunskap och är en mycket duktig affärsman. Frågan som jag ställde mig då jag också läst Refaats bok är? Hur kunde han överhuvudtaget ens tänka sig göra affärer med Refaat. Dem två är ju så långt ifrån varandra som två affärsmän kan komma.
När jag läst P.G’s bok revideras hela min uppfattning om Refaat, jag tycker han är en clown, kul kille med mycket humor, lyckades ta sig in i Sveriges maktelit på det sätt han gjorde som uppseendeväckande, han visade ett jädra anamma och ville till varje pris lyckas, det kunde gått, sen att där inte fanns någon substans i hans bolag är en annan. Men han brann och trodde så på det, att han lurade t.o.m sig själv. Men för att lyckas och bli stor krävs det förutom stor kunskap, rätt ledarskap för att nämna några, en sak till. Pondusen. Det har P.G. Han har allt det där och lite till. Han har stor intrigitet och är noga förberedd och har en enorm ledarskapsförmåga och kunskap. Det är den uppfattningen jag får av att läsa hans bok. Det är svårt för mig att uttala mig mer uttalat då jag inte var med som vuxen yrkesarbetande på 70, 80-talet. P.G’s bok avhandlar 70-99-talet. P.G har skrivit knappt en halvsida om Fermenta och inga personliga värderingar enbart detta hände, inte varför.
Något som jag mer fick känsla av att han har stor medmänsklighet inom arbetslivet, men har fått ett nytt boktips som ska motsäga sig detta när det gäller hans privatliv eller rättare sagt som familjefar. Och det är hans äldsta dotter Cecilia von Krusenstjerna som författat en bok som heter ”En spricka i kristallen”. Om en flicka som växte upp i ett helt kärlekslöst hem och pappan i denna skildring är P.G.
Så nu vet ni vilken bok som jag ska läsa härnäst. Där är en/fler till och det är Sven-Ivan Sundström som jobbade i Fermenta, som skrivit ett par böcker om Fermenta.
Slutligen om P.G’s bok, det är en enormt lärorik bok. Även detta en businessbok rätt igenom. Svensk företagshistoria. I bland nästan för detaljerad hur han automatiserade Volvos karosstillverkning och hur svetsningarna bli intill helt osynlig. Hur delarna sattes ihopa och så vidare. Är man Volvo fantast tillika väldigt motorintresserad är det väldigt intressant fakta. Och hur han drev upp Volvo, efter det att han efterträdde Gunnar Engellau(som är tillika hans svärfar).
Till varför Volvos affär med Fermenta avblåstes av doktorshatten(allt är såklart spekulationer), tror jag beror, dels för att Refaat ljög och doktorshatten föll, för det andra avskyr P.G mutor och Refaat avslutade sin förhandling med P.G genom att generöst skänka honom 10.000 av hans fermenta aktier(vilket för övrigt är väldigt vanligt förekommande vid förhandlingar, och såvitt jag vet inte olagligt enligt Svensk lag). För det tredje och sista gör han inte gör affärer med oseriösa, sådana som kan förstöra hans rykte. Och det fanns inget annat än att dra sig ur, även om affären skulle visa sig bli en väldigt lönsam sådan. För P.G finns det inget som heter ”ge någon en andra chans”.
Mat och sparande för Maj månad
Postat av admin i ekonomi, funderingar, köpstopp, kostnader, medvetenhet, sparande, 27 maj 2009
Denna månaden har jag absolut ingen koll på matkontot för helt plötsligt fick mannen en helomvändning och tyckte att vi skulle gå tillbaka och göra på gamla sättet. Vilket såklart är dyrare. Och det finns så enormt mycket att bråka om i ett äktenskap så det var inte ens lönt att börja käbbla om det. Han skulle då ta hand om matinköpen. Sagt och gjort. Och här lämnar vi det, där finns inget att säga om detta åtagandet offentligt. Så jag har heller ingen koll för kostnaden denna månaden iheller. Jag vet det jag lagt ut, men det ger ingen rättvis bild.
Makten och ärligheten
Postat av admin i ekonomi, ekonomisk, kostnader, medvetenhet, Säljpotten, tankar, tips, 26 maj 2009
Edit: Jag har redigerat texten, för jag insåg att det blev missförstånd från en del i min ståndpunkt till hela historien. Jag bara utgick från att alla visste hur jag tänkte och tyckte om den hörda historien innan. Men skrev bara om boken. Det blir lätt så när jag skriver. Man tror nya läsare hängt med på gammalt och så blir det missförstånd. Nu är det i alla fall tillrättat. Det är inte lätt att få med hela sin ståndpunkt utan en hel uppsats, så det blev nästan en hel uppsats. Sen tror jag att jag kommer få en till syn på det hela igen efter läst P.G’s bok, så då blir det väl en revidering till.
Jag har läst en bok. En bok som är riktigt underhållande och bra Jag säger läs den. Läs den. Läs den. Som jag skrattat högljutt när jag läst denne mannens memoarer. Jag skrattar inte ofta av böcker och synnerligen inte utav business böcker. Men herregud så roligt han skriver. Jag är ju inte en speciellt svår road kvinna heller. 
Det är skrivet på hans arabsvenska och med mycket humor och en enorm självdistans. Han utnämner sig själv som en tokstolle. Och han är ju erkänd som en mytoman. Och det var ju mycket som det hymlades om. Och det var inte bara han som ljög. Det var ju ett helt gäng som stod bakom dessa lögner för dem tjänade stora pengar på honom. Han dribblades en hit och en dit.
Han kom in och lurade hela svenska nationen. Men han uträttade faktiskt saker också.
Det är en businessbok rakt igenom. Man får ta del av en helt annan värld än vad man tror är möjlig. Det är företagshistoria. Hur fungerade bankerna, hur tedde sig makthavarna, vad betyder ärlighet när det gäller en stor affär och miljarder av kronor. Vad händer om det inte går ens väg.
När det begav sig 1985 då gick jag i 5:e klass, så mitt minne av HATT fredagen är lika med noll. Men visst hade jag hört om Refaat El-Sayed. För ett par månader sedan var jag hemma hos mina föräldrar och gick omkring och frågade om dem inte hade någon bra bok jag kunde läsa, jag hade inget hemma. Min styvpappa som tillika är min aktiekompanjon och börspartner springer iväg och kommer tillbaka med;
Refaat El-Sayed’s memoarer. Makten och ärligheten. Skriven av Refaat och Carl Hamilton(som är författare och ekonom. Vid tillfället som han skrev boken undervisade Hamilton i affärsetik vid handelshögskolan i Stockholm)
Boken såg ju verkligen hur tråkig ut som helst, men jag tog den med mig och sen har den legat på mitt sovrumsgolv i 4 månader. Tills i början av veckan. Då jag fick tid att faktiskt läsa lite.
Det är chockerande och lite omtumlande, och man får som liten aktiesparare en väldig insyn i den stora makten som bankerna(götabanken, handelsbanken, morgan stanley för att nämna några), media, journalister, dem stora makthavarna hur dem gör allt för att dem ska bli rikast i världen, inklusive den undertecknade som skrivit boken(drar sig inte för att sticka andra i ryggen eller tillintetgöra dem) och alla andra inblandade personer som vänder kappan efter vinden. Alla vill känna den som drar in stora stålar och står bakom alla tokiga beslut, skulle något gå snett då skrattas det fula hånskrattet och glädjen finner inga gränser. Helt plötsligt gör man allt för att rädda sitt eget skinn. Någon måste ju bära hunnahuvudet.
I Refaats fall handlade det om en doktorshatt i biokemi. Det handlade i o för sig mer än en doktorshatt. (han fifflade lite till höger och vänster och ”glömde” rätt mycket i redovisningar o.s.v.) En hatt som en gång för länge sedan skrevs dit av en italienare som Refaat aldrig dementerade. Han tyckte det lät väldigt bra. Dottore. Ja det satt ju fint. Det blev hans fall. Han satte hatten på sig själv. Han skrev in titlen i alla prospekt och årsredovisningar. Hade han erkänt med en gång hade sagan förmodligen fått ett annat slut. Alla i hans närhet visste att han inte var doktor. Sen var killen en affärsman, en tokstolle utav stora mått(men jag säger som jag alltid sagt; ”Det finns ingen stor begåvning utan en smula galenskap”), en clown, en stor visionär, en entreprenör, ett geni(eller nä det var han inte för hade han varit det, hade han förstått makten och spelat efter deras regler). För det var ju trots allt han som köpte upp Fermenta i lilla Strängnäs som var fallfärdigt och redo att bomma igen. Att allt hängde på en bit papper och en krumelur som sa att han hade doktorand i biokemi. Vad förändrade det egenligen? Absolut ingenting. Men ändå ALLT!
Det han byggt upp hade han byggt upp, och alla runtomkring honom var med honom att bygga detta luftslott(som det kom att kallas). Det gick alldeles för fort, men efter Refaats fall vems planer var det som genomfördes till punkt och pricka? Jo hans, fast av andra makthavare.
Det bevisar vilken stor makt, media, bankerna och dem stora makthavarna har. Dem kan vända och driva ett väl framgångsrikt företag rakt ner i backen, om det är det dem vill. Det finns/fanns(ska jag kanske tillägga) sjuhundratusenmiljontriljontals sätt att fiffla lagligt och både gömma det ena och det andra, försköna, förbättra, och förstöra. Det räcker att någon spekulerar i goda vinster så blir det goda vinster. Skulle dessa säga ser dåligt ut, då drar alla öronen åt sig och ja vad sjutton då går det dåligt. Aktiepengarna flyger över småspararnas huvuden som några pappersbitar i luften.
Ja man kan ändå inte komma ifrån den lille krumeluren som han är, hur han kunde fara igenom Sveriges näringsliv som en eldig liten egyptier och få alla makthavarna över på sin sida och få Fermenta så framgångsrikt. Han lurade många, men å andra sidan visste väldigt många av dem om det som undanhölls, så jag vet inte vem som är dem bästa kålsuparna.
Jag har som liten småsparare i aktier länge funderat varför Ingvar Kamprad INTE vill börsnotera IKEA. Det tvivlar jag inte en sekund på idag.
Ingvar Kamprad säljer inte sin själ!
Nu har jag börjat läsa P.G Gyllenhammars svar på Refaats bok. Och det är onekligen väldigt intressant. P.G är lite som ett mysterie för mig. Får inget grepp om honom. Han bara finns där rätt tystmäld i periferin.
Efter läst Refaats bok som är som helt stolligt tokig rolig humoristisk overklig berättelse och komma och läsa i P.G’s bok. Jag satt dem första 30 torra sidorna i halsen. Tror aldrig jag läst någon som tycker han uträttat jordens underverk, någon som pläderar och skryter så mycket, och har en släkt som är den finaste adlade i världen. Och vet ni vad hans farmors farfars, mormors morfars, farfars, farfars, farfars, farfar, mormors , farmors far, äähhh ursäkta vad sa du? Och han har verkligen enligt sin egen mening uträttat stora fantastiska grejer. Och han är enormt stolt över att få skryta om det.
Jag höll på att stänga igen boken och skita i dag men tänkte okej jag ger det en chans, för jag vill höra hur han kom på Refaat och alla hans dumdristigheter.
Och jag måste säga, killen börjar mjukna, börjar se en annan sida, men det är en torrfnöskig adlad gammalsvenska som gör att man bara vill skratta åt det, men det är så jäkla torrt att det fastnar i halsen.
Fortsättning följer. Det är precis det som boken heter. Jag ber att få återkomma.
Grönsåpa
Postat av admin i ekonomisk, kostnader, medvetenhet, miljömedveten, sparande, tips, 23 maj 2009
I dag är jag laddad. Två inlägg på samma dag. Nu ett spartips. Min mamma jobbar på kemlabb på lasarettet i vår stad. En av hennes kemister har analyserat vad fotsalt innehöll och kom fram till att det innehåller exakt samma saker som Grönsåpa. Så istället för att gå och köpa en liten dyr burk fotsalt på apoteket, kan du få en liter Grönsåpa för 1/3 del av priset.
Grönsåpa har ju jag alltid hemma, det moppar jag mina golv med, besprutar ohyra på mitt plommonträd och nu använder jag det som rengöring när jag sitter med fötterna i fotbad. =)
Gå nu inte och köp fotsalt dyrt. Det är bara att korka upp en kork grönsåpa och fötterna blir hur fina och sköna som helst. Okej har du risiga fötter får du ta till fotfilen för att få väck det.
Dags för en uppdatering kanske. ;-)
Postat av admin i allmänt, köpstopp, kostnader, medvetenhet, outförutsagda utgifter, sparande, 23 maj 2009
Det händer precis inget med köpstoppet och det betyder att det flyter på precis så som det ska. Inget oväntat har inträffat och om bara några dagar har jag avverkat 5 köpfria månader. 1 månad till så är jag halvvägs igenom.
Det känns verkligen konstigt. Och jag har vant mig. Vant mig att inte gå på shoppingscentra. Vant mig att inte köpa något, för jag känner inget sug efter det. Det bara är; välkommen till Lisas köpfria värld. Nä riktigt så är det inte. Man köper ju hela tiden, men det är MAT, bensin så man kan köra och andra normala förbrukningsprodukter. Så det är ju inte det att man inte handlar. För det måste jag ju om jag ska överleva så att säga. Men stressen över att hänga med i det senaste modet har helt försvunnit. Och annat det-kan-vara-bra-att-ha.
Jag är dock i ett vägskäl i mitt liv. Jag är inte längre tonåring(ja jag har varit det väldigt länge faktiskt, ända upp till 30-års åldern), och måste inse nu att jag aldrig kommer bli en small(36) i kläder igen. Nu är jag 35 och med åldern så stannar ju vissa saker upp och i mitt läge har jag lagt på mig så att jag nu är NORMAL viktig. Och det känns oerhört skönt efter varit en spinka hela sitt yngre liv.
Och jag har varit inne och pratat om det innan att jag har BARA 36 och small kläder i min garderob, som jag trycker ner mig i och det är hemskt obekvämt och inte speciellt snyggt iheller. Oavsett om jag med mina promenader går ner 1,5 kg till min ”egen” måbra målvikt som jag känner är där jag mår som bäst och känner mig som bäst, så kommer jag fortfarande vara en Medium 38. Hade det funnits XM hade jag varit det, för medium är oftast lite för stort medans Small för litet. Kan jag få beställa storlek 37 TACK! Ja varför finns inte storlek 37?
Ja hursomhelst så vill jag ha bekväma kläder och då kommer jag att få investera i alla fall 2 par jeans. Men jag drar på det så länge jag bara kan. Kanske jag klarar året ut, så jag verkligen hållt detta året. Jag anser i och för sig inte 2 par jeans i ”rätt” storlek så jag kan röra mig i som onödigt köp. Så det kommer jag inte ens räkna som något brutet köpstopp.
Pengarna som jag sparat sen januri månad som för tillfället uppgår till 19 tusen i runda svängar kommer jag nu inom kort att investera i mer fotoutrustning, d.v.s 2 nya objektiv och nya studioljus.
Jag har kommit igång med mitt fotograferande i rasande fart och haft studioplåtningar hemma, men så brände jag ena blixten vid sista plåtningen och den är totalkörd. Det rullar även på så att jag fått en förfrågan om att hänga ut mina fotografier på en offentlig plats. Så jag är i gång och går igenom alla möjliga tänkbara bilder jag kan tänka mig ställa ut och så försöker jag para ihop, 2, 3 och 4 i olika set i upphängningar som stämmer bra överrens och harmoniserar. Ska även till det offentliga stället och reka och se hur många bilder och i vilka storlekar det kan få plats i.
Så livet rullar på bra. Sakta men säkert. Och framtiden träder fram tydligare och tydligare för mig, men det är skynda långsamt fortfarande.
Hur har ni det? Hur går det för er?
Skriker efter kläder!
Postat av admin i funderingar, köpstopp, kostnader, medvetenhet, 03 maj 2009
Jag är så inibombens sugen på att köpa nya kläder, för ja jag har gått upp i vikt lite, inte så det på något sätt är bedrövande, jag har bara gått från stolek 36 till 38 så jag är ju rätt normal, men jag har BARA kläder i storlek 36 och det sitter så himla tajt!
Men jag handlar inte något och har börjat mina promenader igen, för att kunna komma i mina kläder lite bekvämare, så jag i alla fall ska kunna sätta mig ner. *fnissar* Lyckas jag inte får jag väl ta och investera i något plagg som kan fungera hela året så att säga. Då är det inte ett onödigt köp. För det går till en gräns sen kan man inte trycka ner sig i för små kläder. Det gör ont! Men det promeneras 1 timme om dagen nu och förhoppningsvis ska chokladkilona som satt sig försvinna.
Snälla håll några tummar.