Vilket är egentligen BÄST?

Det har jag tänkt på mycket. Är det verkligen bättre att vara rik på pengar?

Jag har ju haft mycket tid på mig att gå hemma och fundera. Okej, det blev inte mycket funderande mitt första sjukår i utbrändhet 2007/08-2008/08. Då kämpade jag för livet. Eller kanske var det så att jag kämpade emot med min sjukligt stressiga livstil och kroppen kämpade för livet. JO så var det nog. Hursomhelst. Jag tänker inte dra hela FK historian utan vi kan konstatera att fröken Smith är arbetslös. Rehab arbetslös.

När kroppen började finna sin väg tillbaka började även tankarna om pengar, om livets värden, livstil m.m. Jag införde köpstopp januari i år. Och det av en anledning. Jag har numera en ändrad livssituation och det krävs en hel del.

Och för att jag ska kunna behålla barnens trygghet i form att bo kvar i vår hyresrätt, betyder det enormt slimmad budget. Indragningar på alla håll så hårt som det bara går. Exempel på detta är;

• Tvätten hänger jag ute om vädret tillåter, annars inne på torkställning. Torktumlaren används enbart om det är kuddar och täcken eller tjocka jackor som kräver tumling. Jag spar energi genom att inte tumla.
• Bakar mitt eget bröd och kakor. Istället för slösa närmre 20:- limpan(som dessutom är fullt med tillsatser) bakar jag 2 limpor bröd för 6 kr. När jag ställer mig och bakar bröd ser jag till att baka allt annat som jag kan tänkas behöva när jag ändå dragit igång ugnen
• Lamporna är släckta helt dagtid, och bara tända just där vi är kvällstid.
• Jag köper inget nytt, jag återanvänder, finner nya användningsområden.
• Jag samkör alla mina ärenden. Inget köra hit och dit. Utan när jag åker då tar jag det samlat under en tur, för att spara på bensinen.
• Allt som är inom räckhåll och behagligt avstånd cyklar jag till.
• Jag har kollat över och bytat internet och IP telefoni leverantör och på så sätt fått snabbare och bättre internet och telefon till hälften av priset.
• Prenumerar inte på någon tidning
• Planerar mina matköp och matsedel efter vad som är på extrapris i mataffären och handlar varannan vecka. Där har jag sparat mest pengar kan jag säga.
• Köper inget hel eller halvfabrikat utan gör allting från grunden själv. Det är billigare och nyttigare och godare.

Listan kan göras mycket längre, men det ger en hint om hur livet ter sig när man som mig just nu är urfattig rent ut sagt.

Men nu när jag går hemma och är arbetslös, nu har jag tiden att baka mina bröd, laga mat från grunden, tvätta för hand om så behövs, för att spara pengar för det är ett nödvändigt måste.

När jag jobbade hade jag inte tiden, det blev bara köpt mat och mycket halvfabrikat och allt tvättades i maskin och tumling.

Fattig = spara pengar men slösa med tid
Rik/rikare = slösar med pengar för att spara in tid

Jag måste säga trots inga pengar och ett evigt vändande på varenda krona, trivs jag, jag mår bra, jag njuter av att få dona och HA TIDEN. Jag mår bra av att baka och laga maten och veta vad jag stoppar i mig och ungarna. Det är en njutning att slippa stressa, det är en tillfredställelse att äta det nybakta brödet direkt från ugnen. Barnen ser sin mamma i lugn och ro, icke stressande, dona och fixa i hemmet. Det gör dem väldigt harmoniska. Dem njuter, dem mår bra. Vi lyssnar på musik medans vi lagar mat, bakar och barnen leker. Vi pratar, vi skrattar och vi har roligt ihop. För jag är inte stressad trots ett ökat hemarbete som både bakning och icke slösande på energi tar, samt att hålla igång ett hushåll helt själv.

Jag vill ju självklart snart vara så frisk i min utbrändhet att jag kan börja jobba, men jag ser inte fram emot stressen, se barnen mindre, att inte HA TIDEN.

Det är dem små värdena i livet som är LIVET. Tiden är livet och så mycket mer värt än pengarna! Upplevelserna som man kan göra med tiden.

Just nu föredrar jag att vara fattig, för jag mår bäst så. Min hälsa är ju det viktigaste. Jag saknar inte pengarna ett dugg. Det enda jag bryr mig om är mat på bordet och tak över huvudet, för så länge jag har det är allting bra. Kläder har vi ju alla i perverst stora mängder som slängs för man inte gillar dem längre. Själv har jag mest tidlösa kläder som aldrig går ur tiden, så det behöver jag inte bekymra mig om, sen syr jag om, syr nytt utav ärvda tyger. Se det går ingen nöd på mig.

När jag väl börjar söka och hittar ett jobb så ska det vara ett jobb som jag kan släppa när jag lämnar arbetsplatsen, så när jag kommer hem är det bara det att tänka på. Stressandets tid är över för min del!

Att vara fattig måste inte vara något dåligt. Det kan vara en ynnest för många.

Ta det lugnt kära medmänniskor!