P.G Gyllenhammar
Det är helt korrekt att komma frÃ¥n en mycket lättläst, stundom väldigt komiskt rolig bok, till P.G’s bok ”Fortsättning följer”, var kanske inte det lättaste. Man var inkörd pÃ¥ fullständiga tokigheter, väntade pÃ¥ nästa roliga berättelse skulle uppdagas, sÃ¥ man kunde lägga upp ett asgarv.
Jag satte formligen dem första 30 torra sidorna av P.G’s bok i halsen. Det var skrytsamt, det var självgott, det var en rätt trÃ¥kigt rabblande om hans släkt, men det kom till att lägga grunden för att förstÃ¥ vem P.G är och den han blev. Men som jag sa sÃ¥ märkte jag att han mjuknade nÃ¥gonting hände i boken. Ju mer inskriven han gjorde sig själv i boken dessto mer personlig karaktär blev det. Märk väl inga personliga väderingar alls. Det är det som gör honom sÃ¥ korrekt riktig och blir respekterad. För hans personliga Ã¥sikter hÃ¥ller han för sig själv. Om där ens fanns nÃ¥gra var det inom omrÃ¥den som är mindre viktiga sÃ¥ att säga. Han har avhandlat allt i sina yrkesverksamma Ã¥r frÃ¥n 70 talet fram till 2000-talets början. Alla uppdrag han haft, människor han varit i kontakt med och en del politik.
Jag som är helt ny i denna världen. Har aldrig läst en svensk näringslivs historia bok i hela mitt liv innan Refaats historia som följdaktligen ledde mig in till P.G’s bok. P.G har varit ett stort mysterie för mig för han har alltid varit lite i periferin för mig även om han förmodligen varit mycket i pressen(men dÃ¥ var jag i den Ã¥ldern att nyheterna pÃ¥ TV inte intresserade mig).
Han är en stor man. En stor auktoritet. Har en enormt stor kunskap och är en mycket duktig affärsman. Frågan som jag ställde mig då jag också läst Refaats bok är? Hur kunde han överhuvudtaget ens tänka sig göra affärer med Refaat. Dem två är ju så långt ifrån varandra som två affärsmän kan komma.
När jag läst P.G’s bok revideras hela min uppfattning om Refaat, jag tycker han är en clown, kul kille med mycket humor, lyckades ta sig in i Sveriges maktelit pÃ¥ det sätt han gjorde som uppseendeväckande, han visade ett jädra anamma och ville till varje pris lyckas, det kunde gÃ¥tt, sen att där inte fanns nÃ¥gon substans i hans bolag är en annan. Men han brann och trodde sÃ¥ pÃ¥ det, att han lurade t.o.m sig själv. Men för att lyckas och bli stor krävs det förutom stor kunskap, rätt ledarskap för att nämna nÃ¥gra, en sak till. Pondusen. Det har P.G. Han har allt det där och lite till. Han har stor intrigitet och är noga förberedd och har en enorm ledarskapsförmÃ¥ga och kunskap. Det är den uppfattningen jag fÃ¥r av att läsa hans bok. Det är svÃ¥rt för mig att uttala mig mer uttalat dÃ¥ jag inte var med som vuxen yrkesarbetande pÃ¥ 70, 80-talet. P.G’s bok avhandlar 70-99-talet. P.G har skrivit knappt en halvsida om Fermenta och inga personliga värderingar enbart detta hände, inte varför.
NÃ¥got som jag mer fick känsla av att han har stor medmänsklighet inom arbetslivet, men har fÃ¥tt ett nytt boktips som ska motsäga sig detta när det gäller hans privatliv eller rättare sagt som familjefar. Och det är hans äldsta dotter Cecilia von Krusenstjerna som författat en bok som heter ”En spricka i kristallen”. Om en flicka som växte upp i ett helt kärlekslöst hem och pappan i denna skildring är P.G.
Så nu vet ni vilken bok som jag ska läsa härnäst.
Där är en/fler till och det är Sven-Ivan Sundström som jobbade i Fermenta, som skrivit ett par böcker om Fermenta.
Slutligen om P.G’s bok, det är en enormt lärorik bok. Även detta en businessbok rätt igenom. Svensk företagshistoria. I bland nästan för detaljerad hur han automatiserade Volvos karosstillverkning och hur svetsningarna bli intill helt osynlig. Hur delarna sattes ihopa och sÃ¥ vidare. Är man Volvo fantast tillika väldigt motorintresserad är det väldigt intressant fakta. Och hur han drev upp Volvo, efter det att han efterträdde Gunnar Engellau(som är tillika hans svärfar).
Till varför Volvos affär med Fermenta avblÃ¥stes av doktorshatten(allt är sÃ¥klart spekulationer), tror jag beror, dels för att Refaat ljög och doktorshatten föll, för det andra avskyr P.G mutor och Refaat avslutade sin förhandling med P.G genom att generöst skänka honom 10.000 av hans fermenta aktier(vilket för övrigt är väldigt vanligt förekommande vid förhandlingar, och sÃ¥vitt jag vet inte olagligt enligt Svensk lag). För det tredje och sista gör han inte gör affärer med oseriösa, sÃ¥dana som kan förstöra hans rykte. Och det fanns inget annat än att dra sig ur, även om affären skulle visa sig bli en väldigt lönsam sÃ¥dan. För P.G finns det inget som heter ”ge nÃ¥gon en andra chans”.
Comments(1)
Jag har läst en bok. En bok som är riktigt underhållande och bra Jag säger läs den. Läs den. Läs den. Som jag skrattat högljutt när jag läst denne mannens memoarer. Jag skrattar inte ofta av böcker och synnerligen inte utav business böcker. Men herregud så roligt han skriver. Jag är ju inte en speciellt svår road kvinna heller.