Det känns som det var igår jag tog beslutet till köpstopp och det har nu hunnit gå mer än 2 månader sedan jag tog beslutet. Det hela började med att jag rensade min kvittolåda den 22 oktober i år och blev nästan förfärad över hur mycket kvitto jag hade, plus att jag visste att jag kommer bli arbetslös efter nyår. Det går inte att ha ett extravaganza levende, vilket jag aldrig haft, men det fanns så mycket som jag kände tyngde mig med alla sakerna plus att det går inte att köpa massa för pengar man inte har. Den andra stora faktoren som fick mig att ta beslutet var den lågkonjukturen som vi nu bara sett början av. Det kommer bli ett par år framöver som är tunga innan det blir en vändning. Plus att jag kände att jag var så trött på allt shoppande. Det kändes så ytligt och så otroligt oviktigt att fortsätta köpa massa när man redan har grejer upp över öronen. För min del har det aldrig varit stora jättedyra grejer men smått skit jag kommit hemdragandes på.
Sen att jag hade så mycket i förråd och vind, som nu undan för undan säljs av. Ärvt, ihopaplock till min första lya m.m. Vill inte ha det vill inte se det. Jag vill ha fria ytor, känna mig lättad av att det jag har finns i huset och inte i massa lådor i förråd och vind. Jag vet ju att jag aldrig kommer plocka fram och använda igen.
Kreditkort är ett BIG NO NO i mitt liv. Dem enda jag har kredit på i form av kort är Volvokortet. För jag vill ha det i en klumpsumma på faktura och på volvokortet får man en viss rabatt. Sen när jag handlar kläder till barnen online, så ber jag också om faktura. Dem utgifterna ligger medräknade i min års och månadsbudget.
Det sunda förnuftet säger, pengar man INTE har kan man INTE köpa för. Inte låna, inte kreditera. Jag måste veta att jag har pengarna och kan sova gott utan att veta att jag ska behöva skuldsätta mig. Lån på hus och bil är lite annat. Det är stora investeringar, ja huset då, bilen är ju ingen investering i den bemärkelsen då det nog är den sämsta investering man kan göra, ren pengaslukare. Egentligen bara skit att ha bil, förutom friheten. Den kostar mycket, både bensinmässigt- verkstadsmässigt- och servicemässigt, den sjunker i värde fortare än man hunnit säga växellåda.
När och varför bestämde ni er för köpstopp?
#1 av Tanja, 30 december 2008 - 14:45
Jag hakar på din utmaning här. Har tyvärr ingenstans att rapportera om det, men har gått i dessa tankar länge nu. Min tidsgräns är dock inte ett år, utan tills mitt enda lån är slutbetalt. Om det blir längre eller kortare tid återstår att se. Så ett stort TACK till dig för inspirationen du ger när du delar med dig!