Nu börjar det likna något. Rummet känns så stort, nästan så det ekar lite. Jag får luft, det är härligt. Även om en del saker inte är på sin rätta plats vilken kan vara i loppislådan, på hyllan där den ska vara, eller i rätt rum, i soporna o.s.v. så är det otroliga framsteg jag gjort på dessa dagarna. Nu börjar ju jag tro att jag ska kunna jobba härinne och att det faktiskt kommer att kunna fungera som en väl fungerande systudio/ateljé. Jag vill börja mina studier nuuu. Mer om det kan ni läsa om inne på vardagspoesi.se.